NYPISTAT!

Maria Pietilä Holmner, född 25 juli 1986 i Umeå, svensk alpin skidåkare.

Hon blev svensk mästare för första gången redan år 2004 i både slalom och storslalom.

Den 13 februari 2007 tog hon sin första medalj på ett seniormästerskap genom andraplatsen i storslalom på VM i Åre.

Hennes bästa placering i världscupen är en 2:a plats i slalom som hon tog i Levi 2008. På VM i Bormio 2005 kom Pietilä Holmner på 16:e plats i storslalom och 13:e plats i slalom. Hon deltog i ungdoms-OS 2003 och vann då i parallellslalom, medan hon kom trea i storslalom och tog tiondeplatsen i super-G. Pietilä Holmner är tillsammans med Hans Olsson sedan 2004, som också är alpin skidåkare.

Markus Larsson, född 9 januari 1979 i Kil, svensk utförsåkare. Han bor just nu i Monaco.

Larsson deltog i Olympiska vinterspelen 2002 i Salt Lake City och i Olympiska vinterspelen 2006 i Turin.

Har aldrig riktigt slått igenom i världseliten.

En ankarlift, även kallad T-bygellift, är en typ av skidlift.

Liften består av en lång kontinuerlig stålvajer, dragvajern, som är upphängd på hjul på höga stolpar och dras av en motor. På dragvajern finns det med jämna mellanrum draganordningar, s.k. medbringare, som ser ut som ankare. Liftarna körs vanligen med en hastighet på 3,0–3,5 meter per sekund, men det finns en del som körs upp till 4 meter per sekund.

Ankaret är fäst vid dragvajern med en hjälpvajer som rullas upp på en fjäderbelastad rulle då ankaret inte används för transport av skidåkare. Två skidåkare ställer sig bredvid varandra med skidorna riktade upp mot backen och ställer ankaret mellan sig så att vardera åkaren har ena ankararmen under stjärten och dras upp för backen. Man kan också åka ensam i en ankarlift.

Den första T-bygelliften i Sverige byggdes år 1940 i Åre.

En knapplift är en anordning för att transportera skidåkare och snowboardåkare uppför en backe. Lifttypen uppfanns år 1908 av Robert Winterhalder i Schwarzwald, Tyskland.

Liften består av en lång kontinuerlig stålvajer som är upphängd på hjul på höga stolpar och dras av en motor. På dragvajern finns det med jämna mellanrum draganordningar, s.k. medbringare, som består av en pinne och längst ner sitter en "knapp". Passageraren tar tag i stången och sätter den mellan benen, knappen ligger då fast mellan benen och man dras upp för backen.

Kajsa Britta Kling, född 25 december 1988 i Åre, är en svensk alpin skidåkare, som tävlar i störtlopp, super G, storslalom och slalom.

Kling kom med i den svenska OS-truppen 2010 och var med i träningsåket inför OS-störtloppet, men på grund av en febersjukdom missade hon både störtlopps- och kombinationstävlingen. I den olympiska storslalomtävlingen slutade hon på en 26:e plats.

En J-krokslift är en typ av släplift uppfunnen på 1940-talet för att transportera skidåkare och snowboardåkare. Idag förekommer lifttypen mycket sällan i användning, den har istället blivit ersatt av T-bygelliften, som har dubbla kapaciteten till nästan samma pris, och stolliftar som har många fördelar. Namnet J-krokslift kommer från formen på bygeln som ser ut som ett J.

En J-krokslift påminner mycket om T-bygelliften, förutom att varje bygel bara kan ta en passagerare. Användningen är nästan lika, passageraren ställer sig i position och väntar på nästa bygel. Bygeln sätts under rumpan och man dras upp längs backen med skidorna på marken.

Jens Pontus Byggmark, född 22 augusti 1985 i Örebro, är en svensk alpin skidåkare uppvuxen i Tärnaby och tävlande för Tärna IK Fjällvinden. Han är numera bosatt i Monaco.

Byggmark tog sin första världscupseger när han vann slalomtävlingen i Kitzbühel 27 januari 2007. Den andra segern kom redan dagen därpå, också den i slalom. Han hade sedan tidigare tre segrar i Europacupen (2005/06), och en sjätte plats i storslalom i junior-VM 2005.

Byggmark deltog i VM i Åre 2007. Han tävlade i den individuella slalomtävlingen där han körde ur. Dessutom ingick han i det svenska silverlaget i lagtävlingen där han bidrog med en fjärde plats med sitt slalomåk.

Stollift är en typ av linbana som transporterar till exempel skidåkare, snowboardåkare, mountainbikecyklister och vandrare.

I en stollift sitter skidåkaren i en stol med vanligen två till åtta personer bredvid varandra, med skidorna fastspända. Det finns också stolliftar med stolar för endast en person. Brädåkare förutsätts vanligen av säkerhetsskäl öppna bakre bindningen. Då man satt sig fäller man ner en skyddsbåge som hindrar att man faller ner från stolen. På skyddsbågen finns det stöd som man lyfter upp skidorna respektive snöbrädorna på. Stolarna är fästa med jämna mellanrum vid en dragvajer som är upphängd på stolpar och man åker på en höjd av flera meter ovanför marken.

Stolliftar kan vara antingen fasta eller kopplingsbara.

I en fast stollift är stolarna permanent fästa vid dragvajern och stolarna rör sig därför hela tiden med samma hastighet. Fasta stolliftar har en maximal hastighet på ca. 2,9 meter per sekund (m/s). Vissa fasta stolliftar kan vara utrustade med ett rullband vid påstigningen för att kunna ha högre hastighet på dragvajern, samtidigt som påstigning kan ske säkert.

Stolliftar, speciellt de snabba kopplingsbara, kan vara utrustade med ett vindskydd: En nedfällbar, genomskinlig skyddskåpa som skyddar åkarna mot snö, regn och vind. Skyddskåpan består av en plexiglashuv som man fäller ned framför sig. Internationellt kallas en sådant vindskydd för "bubbla".

En hybrid (kombination) mellan stollift och gondolbana, med såväl gondoler som stolar, kallas telemixlift. Oftast är det i huvudsak stolar. Den enda telemixliften i Sverige är VM8:an och finns i Åre.

Telemixlift, även kallad hybridlift, är en slags skidlift som är blandad med såväl gondoler som stolar. Oftast är det i huvudsak stolar. Det är en relativt ny lifttyp. Den franska lifttillverkaren Poma var först med att tillverka lifttypen. Liften baseras på kopplingsbara stolliftar, som saktar in vid stationerna, men har hög vajerhastighet. Telemix har både gondoler och stolar som är kopplingsbara. Det gör att nybörjare, barn och personer utan skidor enkelt och säkert kan åka med gondolerna, medan skidåkare inte behöver ta av sig skidorna genom att använda stolarna.

För säker på- och avstigning har stationerna separata områden för gondoler och stolar.

Den enda telemixliften i Sverige finns i Åre och heter VM8:an, och är det första telemixliften i världen med kapacitet för 8 personer i både stolar och gondoler.

Jessica Monika Lindell-Vikarby, född 7 februari 1984 i Huddinge är en svensk utförsåkare.

Lindell-Vikarby har tävlat i världscupen sedan 2003 och nått sina bästa resultat i fartgrenarna. Hon har en världscupseger från januari 2009 i Cortinas Super-G. Hennes första pallplats i världscupen kom även den i Super-G i kanadeniska Lake Louise 2007 där hon slutade trea.

Hans Olsson, född 27 augusti 1984, är en svensk alpin skidåkare tävlande för IFK Mora Alpina. Hans Olsson är den första svenska herråkaren som stått på pallen i en störtloppstävling i världscupen.

Hans Olsson har ett guld i junior-VM i super-G från Maribor 2004, och ett VM-silver i lag från Åre 2007. Hans Olsson är också flerfaldig svensk mästare. När han blev trea i störtloppet i Lake Louise 29 november 2008 var det första gången en svensk manlig åkare kommit på pallen i ett störtlopp i världscupen. Han följde senare under säsongen upp med en till pallplats i störtlopp på hemmaplan i Åre. Han slutade på 12:e plats i 2009 års störtloppsvärldscup.

Olsson är specialist på de enkla partierna i störtloppsbanorna. Han kör oftast in tid på flackerna för att sedan hålla jämnt tempo i de svåra passagerna. Han anses vara en av världens bästa "glidare" inom störtlopp.

I januari 2007 kraschade Hans i Val d'Isères störtloppstävling och ådrog sig kraftig hjärnskakning och brännskador i ansiktet.

Hans Olsson är tillsammans med Maria Pietilä-Holmner sedan 2004, som också är alpin skidåkare. Han är bror till det svenska freestyleproffset Jon Olsson.

Frida Marie Hansdotter, född 13 december 1985 i Västerås är en svensk utförsåkare, som tävlar i slalom och storslalom.

I januari 2001 debuterade Hansdotter i en FIS-tävling och i december 2002 gjorde hon sin första europacuptävling. Hon gjorde debut i världscupen 23 december 2004 i Sölden. Hon tog sina första världscuppoäng 11 november 2006 i finska Levis slalomtävling, där hon kom på en trettondeplats. Hennes främsta placering är en andraplats i Ofterschwangs världscupslalom 7 mars 2009.

Hansdotter blev 2004 svensk juniormästare i Super-G, och följande år i slalom. 2007 blev hon svensk mästare i slalom.

Det finns sex gondolbanor i Sverige, däribland världens längsta linbana för persontrafik: den bevarade delen av malmlinbanan Kristineberg-Boliden. Gondolbanor finns också vid skidanläggningarna i Branäs i Värmland och i Åre i Jämtland som har 2 st vid Olympiaområdet, den nedre är en kombinerad gondolbana och 8 stolslift, samt i Trollhättan. Kolmårdens djurpark har en runtgående bana på strax över 3 kilometer som uppfördes 1967.

En liknande anläggning är kabinbanan, som har mycket större kabiner än gondolbanans gondoler. Det finns en sådan i Sverige, kallad Åre kabinbana.

I en del gondolbanor sitter gondolerna fast på vajern med en kopplingsbar klämma. De kopplingsbara klämmorna gör det möjligt för gondolerna att kopplas av från vajern vid stationerna, för att sakta in, så att passagerare ska kunna gå av och på. Dörrarna är oftast automatiska, och manövreras genom en pinne (på taket eller under gondolen) som pressas upp eller ner. Genom stationerna drivs gondolerna av roterande gummihjul, eller av ett kedjesystem. För att accelerera och sakta in från vajerns hastighet, drivs gondolerna genom en rad av gummihjul, som snurrar fortare och fortare, tills dom kommer fram till vajern och dess hastighet. Detta system kallas för Kopplingsbar gondolbana.

I andra system sitter gondolerna alltid fast på vajern, vid stationerna sänker man hastigheten på vajern för av- och påstigning. Ofta sitter flera gondoler tätt på rad (som i ett tåg), t.ex. fyra och fyra, eller fem och fem. Avståndet mellan raderna är ofta stort. Mellanrummet kan vara uppemot en kilometer, beroende på hur lång liften är. I och med detta blir inte liftkapaciteten så stor. Detta system kallas för Pulsbana.

En annan typ av gondolbana är den med flera vajrar, oftast två (ibland också tre). En vajer används för att bära tyngden av gondolerna, och den andra används för att "dra" gondolerna runt banan. I övrigt fungerar de som en kopplingsbar gondolbana. En sådan här bana kallas för Två- eller Trevajrad gondolbana. (Bicable/Tricable Ropeway eller "S-bahn").